100%
GOTLÄNDSKT KÖTT

Hållbarhetsarbete

Kött med lägre klimatavtryck

Smak av Gotlands miljö- och klimatarbete omfattar hela verksamheten från gård till det att produkten når dig som konsument. Miljö- och klimathänsyn vägs alltid in vid beslutsfattande. Genom att du som kund väljer Klimatsmartare kött från Smak av Gotland, kan vi tillsammans med våra leverantörer av slaktdjur minska klimatutsläpp och förbättra hela förädlingskedjan från gården till din tallrik.

Person med en hink på väg in till korna i hagen

Vårt projekt Klimatsmartare kött

Gotland och Sverige har världens duktigaste bönder när det kommer till låg klimatpåverkan och bra djuruppfödning. Vår uppfödning producerar kött som både är det bästa klimatvalet jämfört med andra länder, och bidrar till fler miljömål. Omställningen till förnybar energi pågår i hela kedjan; idag har flera av våra leverantörer solceller på ladugårdstaken och en del lantbrukare tankar sina arbetsmaskiner med förnybara drivmedel som HVO och RME.

Vi går steg för steg i rätt riktning för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Vi slaktar, styckar och paketerar bland annat ”Smak av Gotland” i vårt eget slakteri och där ställde vi redan år 2018 om från olja till biogas. Vårt slakteri har med omställningen ersatt ca 400 000 liter olja med biogas som är producerad av bl.a. restprodukter från vår verksamhet. Biogasen produceras ca 7 km från vår anläggning och levereras via ledning direkt till oss.

Vi har påbörjat vår resa för att minska klimatutsläppen men det finns fortfarande saker kvar att göra för att minska utsläppen från köttproduktionen ytterligare. Om du vill vara med oss och våra fantastiska leverantörer på vår resa kan du hjälpa till genom att äta kött från Smak av Gotland.

Mer resurssmart

Gotland har goda förutsättningar för att föda upp och producera kött. På halva åkerarealen odlas det olika gräs- och örtarter för att producera grovfoder till nötkreatur och lamm. Vi har också stor tillgång till naturbetesmark och ängsmark där djuren kan beta. På Gotland har vi plats för fler djur. Det mesta djuren äter kommer från gräs och spannmål från ön. Vi har alltså förutsättningar att producera större delen av djurfodret lokalt på Gotland. Vi är emellertid fortfarande beroende av vissa foderkomponenter som köps in till ön. För att minska transporter och utsläpp globalt är det viktigt att djuren får foder som produceras i Sverige.

Våra geografiska förutsättningar på Gotland ger närhet i avstånd och kontakt med våra leverantörer, detta resulterar i korta transporter från våra gårdar till vår anläggning i Visby. Vi slaktar endast djur som är uppfödda på Gotland. På Gotlands Slagteri arbetar vi hela tiden för att djuren ska få bästa möjliga omhändertagande. Vår personal som hanterar levande djur har relevant kompetens för sina arbetsuppgifter, vilket sker via anpassad utbildning. Då vi slaktar djuren är alltid Livsmedelsverkets veterinärer på plats för att kontrollera djurens allmäntillstånd.

Minska matsvinnet

För att vår köttkonsumtion ska bli klimatsmartare behöver vi också ta tillvara på hela djuret. Idag kasseras upp till 1/5 del av vår mat. Matsvinnet är en stor miljöbov och mycket mat kastas trots att den är fullt användbar. Ta hjälp av våra recept och planera dina inköp/konsumtion så slipper du slänga värdefull mat. På så sätt minskar du också onödiga utsläpp.

Vilket är det bästa klimatvalet?

Vad som är det bästa köttet från ett klimat- och miljöperspektiv beror givetvis på vilket perspektiv man har. När en lantbrukare producerar livsmedel oavsett om det är grönsaker, spannmål eller kött på en gård så behöver man ha ett helhetsperspektiv för att förstå effekterna av produktionen. Oftast odlar lantbrukaren flera olika grödor på sina åkrar och växlar dessutom gröda från år till år. En lantbrukare som föder upp djur till slakt behöver dessutom säkerställa foderproduktion av god kvalitet. Djurhållning för mjölk-, kött- och naturvårdproduktion bidrar till att helheten kan fungera och en hållbar livsmedelsproduktion vad gäller miljö, ekonomi och socialsituation.

Djur som betar är de bästa natuvårdarna

Vi behöver bl.a. fler naturvårdare, och djur som betar är de bästa naturvårdarna! Djurens trampande, betande och gödslande är avgörande för att naturen ska kunna fungera och artrikedomen frodas på Gotland. Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål. Ängar och betesmarker där kor och får vistas rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar. Dessa i sin tur behövs för pollinering och ekosystemet. Betesmarker fungerar också som koldioxidfångare genom att binda in kol och mull i marken.

Flicka klappar nöt

För att minimera vår klimatpåverkan

Protos arbetar hårt för att reducera vår energi- och vattenförbrukning och vårt klimatavtryck. Vi jobbar kontinuerligt med att:

  • Minska våra utsläpp av växthusgaser
  • Bidra till ökad mångfald i vår natur
  • Öka vår produktionseffektivitet
  • Sträva efter energieffektiviet i alla led

Fossilfria transporter

Våra transporter är fossilfria tack vare tjänsten CarbonLoop från Energifabriken. Läs mer om den här.

Klimatsmartare kött – vad har vi gjort?

För att säkerställa kompentens och genomförandet har vi samarbetat med bl.a. miljökonsultorganisationer som 2050 Consulting och RISE. Vi hade också en styrgrupp i projektet med representanter från SLU, Lantmännen, Energifabriken och LRF.

Gårdarna

Vi har tillsammans med 2050 Consulting kartlagt utsläpp som är kopplade till köttproduktionen. Insamlad data speglar ett ”normalt” år i produktionen. För att få ännu bättre översikt vill vi samla in data från fler gårdar. Syftet med detta är att få mer representativt värde för Gotland i genomsnitt och beräkna reell effekt av åtgärder. Åtgärderna är bland annat:

  • Förändring av bränsleanvändning
  • Förändrad markanvändning, val av grödor & tillförsel av organiskt material
  • Optimera användningen av insatsvaror
  • Förändrade foderstater
Man klappar nöt på nosen

Beräkningar på Protos Gotland

Ett fullständigt klimatbokslut har beräknats enligt GHG-protokollets metod baserat på data och aktiviteter under 2018-2020 och även fortsättningsvis. Nyckeltalet, utsläpp per kg kött, beräknas genom att slakteriets totala utsläpp fördelas över mängden slaktat kött. Vi kommer att uppdatera våra beräkningar efterhand för att säkerställa att vidtagna åtgärder har effekt. Väldefinierade och korrekt fastställda systemgränser är viktiga för att kunna kontrollera en produkts påverkan i ett livscykelperspektiv.

Det är viktigt för oss att tydligt visa vad vi inkluderar i våra beräkningar och varför så att vi kan förbättra oss. Genom att analysera produktens livscykel och hela dess påverkan kan vi bättre mäta effekter av åtgärder. En bra kartläggning ger kontroll över möjliga utsläppskällor och ger en utgångspunkt för att mäta resultatet av insatser. Det finns flera åtgärder för ett ökat kolupptag av verksamheten, dessa är mycket relevanta för klimatvärdet av produkten. Tyvärr inkluderas dessa ännu inte när vi beräknar de faktiska utsläppen enligt GHG protokollet. Om du är intresserad av att ta de av våra beräkningar är du välkommen att höra av dig till oss.

Framtiden

Vi jobbar för en framtid med klimatsmartare kött där vi ser följande:

  • Gården använder bara fossilfritt mineralgödsel i kombination med gödsel från djuren
  • Gårdens balplast är producerad av återvunnen eller förnybart material
  • Transporterna mellan gården och Gotlands Slagteri använder bara förnybara drivmedel
  • Alla förpackningar är återvinningsbara
  • Alla gårdens fordon går på fossilfria bränslen
  • Hela gården värms upp med förnybar energi och all el som förbrukas är grön
  • Gotlands Slagteri har ställt om och använder ingen fossil energi
  • Transporterna mellan Gotlands Slagteri och kund bara använder förnybara drivmedel
Vindkraftverk över gård

Nyttor från köttproduktionen

När vi ser på helheten av vår verksamhet framkommer flera positiva nyttor av köttproduktionen på Gotland som vi vill utveckla:

  • Produktion av biogas till vår verksamhet samt kollektivtrafik och privata bilägare skapar ett cirkulärt energisystem
  • Den lokala matproduktionen är en nationell säkerhetsfråga
  • Vår gotländska köttproduktion har en lägre klimatbelastande effekt jämfört med många andra regioners köttproduktion. Dvs svenskkött har lägre klimatpåverkan jämfört med importerat
  • Våra leverantörers markanvändning som ger kolinlagring och biologisk mångfald
  • Den gotländska köttproduktionen bidrar till den lokala ekonomin och kulturella värden
  • På Gotland har vi förutsättningar att bli än mer resurssmarta i vår markanvändning
Person sträcker fram handen och låter en ljus ko slicka på fingret

Vill du veta mer om klimatsmartare kött?

Svenskt Butikskött och gotländska gårdar har gått samman i ett initiativ för att sänka klimatavtrycket från köttproduktion i så stor utsträckning som möjligt. Genom medvetna val och långsiktigt, aktivt arbete sänks utsläppen både idag och imorgon. Läsa mer om vår resa mot ett klimatsmartare kött, vad vi gör och vilken påverkan det får!

Följ oss för inspiration & smakglädje

Torsdagslyx med gyros! 🌯️Till 4 personer ️-800 g fläskkarré-4 st pitabröd-ca 6 dl fint strimlad rödkål-3 st strimlad salladslök-1 st citron-Salt-5 st tomater-1 st silverlök-2 st krukor persiljaMarinad-2 msk oregano-2 msk spiskummin-2 msk rosmarin-2 msk lökpulver-2 msk paprikapulver-2 msk rökt paprikapulver-2 msk råsocker-2 msk sambal-1 st riven vitlök-1 msk salt-1/2 - 1 st pressad citron-3,5 - 4 dl neutral oljaSås-3 dl smetana-3 dl majonnäs-1 st riven vitlök-2 tsk sambal-2 msk oregano-2-4 msk paprikapulver-3-6 msk fanta (med socker)-SaltBlanda alla ingredienser till marinaden i en plastpåse och massera så allt blandas. Lägg i köttet och massera köttet genom påsen så allt blandas ordentligt. Förvara i kyl minst 2 h, gärna över natten.Skär fläskkarrén i supertunna skivor. Enklast är det om du fryser karrén 30 min innan du skär.Blanda alla ingredienser till kebabsåsen. Smaka av med salt.Strimla rödkål och salladslök fint och lägg i en bunke. Pressa över citron och smaka av med salt.Skär tomaterna i små kuber och lägg i en skål. Tillsätt hackad silverlök och hackad persilja. Låt stå i kyl till servering.Stek köttet i torr panna på hög värme lite i taget. Eftersom det är socker i bränner köttet ganska lätt så vänd runt köttet då och då tills det fått fin färg.Stryk lite vatten på brödet och lägg in i ugnen på 180 C tills de blivit mjuka och fina. Fyll brödet med sås i botten, rödkålssalladen, köttet, mer sås och toppa med tomatsalladen.Smaklig måltid!

Helgens middag? Grillad picanha med krämig kantarellrisotto och tryffelsmör 🥩⁣⁣Till 2 personer ️⁣-400 g picanha⁣-2 nävar risottoris⁣-2 st schalottenlökar⁣-1 st zucchini⁣-1 st vitlöksklyfta⁣-1,5 dl vitt vin⁣-2 dl kycklingbuljong (från tärning)
-2 dl svamp/ kantarellbuljong (från tärning)
-2 nävar kantareller⁣-1 dl riven parmesan⁣-50 g smör⁣-Tryffelsalt⁣-Tryffelolja⁣-Svartpeppar⁣-Salladslök⁣-Smör⁣⁣Skär zucchini tunt med kniv eller mandolin så du får långa breda remsor, ca 10 cm långa. Spara hälften och ta hälften till nästa moment.⁣⁣Skär lök, vitlök och hälften av zucchinin smått och lägg i en kastrull med olivolja. Svetta några minuter innan du häller i riset och rör om. Låt allt fräsa någon minut men inte så det får färg.⁣⁣Tillsätt vitt vin och låt det koka in någon minut. Sänk värmen till medel och späd med buljong, lite i taget och rör om. Fortsätt späda med buljong så fort riset börjar bli torrt och upprepa tills riset är klart. Dra kastrullen åt sidan och addera en rejäl klick smör och parmesan. Smaka av med salt och svartpeppar.⁣⁣Stek svampen i smör tills den fått fin färg. Smaka av med salt.⁣⁣Smaka upp rumsvarmt smör med tryffelsalt, lite tryffelolja och lite svartpeppar tills du får ett härligt smakrikt tryffelsmör.⁣⁣Gnid in kött och salladslök i lite olja och grilla först på direkt värme och sen på indirekt värme eller i ugnen tills den når önskad temperatur. Salta köttets snittytor när du skurit upp det.⁣⁣Servera köttet på salladslöken och toppa risotton med stekt kantarell.

En krispig, saftig och smakrik macka med lamm! Denna lyxiga variant är toppad med gräddstuvad kål, senapsfrön och parmesan 🥪⁣⁣Till 4 personer ️⁣⁣-400 g lammytterfilé⁣-4 skivor surdegsbröd⁣-1/2 st spetskål⁣-6 st blad svartkål (ta bort stammen)⁣-1 st gullök⁣-1 st vitlöksklyfta⁣-1 dl vitt vin⁣-2 dl grädde⁣-1 tsk dijonsenap⁣-Senapsfrö i vinäger (köps färdig)⁣-Smör att steka i⁣-Salt⁣-Svartpeppar⁣-Parmesan⁣-1 st krasse⁣⁣Lägg skivad lök och vitlök i en panna med en rejäl klick smör. Bryn några minuter. Tillsätt strimlad spetskål och svartkål riven i mindre bitar och fortsätt bryna några minuter. Tillsätt vitt vin och låt koka några minuter. Tillsätt grädde och dijonsenap och reducera tills grädden nästan är inkokt i kålen. Tillsätt 1/2 - 1 dl parmesan och smaka av med salt och svartpeppar.⁣⁣Torka lammytterfilén på hushållspapper och salta runt om. Stek i smör och olja och ös köttet med fettet i pannan efter vändning till innertemperatur på 58 C.⁣⁣Rosta surdegsbrödet i brödrosten eller stek i torr panna. Toppa det rostade surdegsbrödet med gräddstuvad kål, skuren lammytterfilé och senapsfrö i vinäger. Avsluta med parmesan och krasse.

Sommar på en tallrik ️🥩🥬